Björn Söder uttryckte sig klantigt – men blir bemött med osaklig kritik

I helgen gjorde Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder några klantiga uttalanden på Facebook om Sveriges vinst i Eurovision Song Contest, som direkt väckte upprördhet och ilska med antirasitiska förtecken. Vad Söder egentligen ville ha sagt är fortfarande höljt i ett visst dunkel och hans ”förklaringar” har inte direkt bidragit till att skingra dimmorna.

Flera journalister, ledarskribenter och kolumnister är eniga om att Söder hade för avsikt att uttrycka sig nedsättande om Loreen på grund av hennes namn, härkomst eller möjligtvis hudfärg. Läser man Söders uttalanden, verkar kritiken snarare handla om kostnaderna för att arrangera nästa års Eurovision, samt det faktum att de flesta bidrag numera framförs på engelska.

I en intervju med Dagens Industri ger SVT:s programdirektör Annie Wegelius Björn Söder rätt i att nästa års arrangemang av Eurovision Song Contest med största sannolikhet blir en förlustaffär.

”Vi gillar olika”-tidningen Aftonbladets kolumnist Anders Westgårdh skriver att

Minuter efter finalen var SD:s parti­sekreterare Björn Söder snabbt ute på Twitter och hävdade att det inte var Sverige som vann (underförstått för att Loreens föräldrar kommer från Marocko).

Jag har fortfarande inte hittat några belägg för att Björn Söder, eller någon annan SD:are för den delen, har kommenterat Loreens hudfärg eller hennes föräldrars härkomst. Däremot tycks många debattörer göra stor sak av Söders utspel, i något slags euforisk upprymdhet över att än en gång få tillfälle att markera att ”vi som inte röstar på SD är minsann inga rasister”. Ändå är det just dessa debattörer – inte Sverigedemokraterna – som tjatar om Loreens ”annorlundaskap”.
Det är svårt att slita sig från uppfattningen att i princip hela debatten kring Björn Söders utspel kretsar kring det argumentationsfel som kallas ”halmdocka”:
Halmdockan består i att debattören först bygger en nidbild av motståndarens åsikter och argument och sedan argumenterar mot denna nidbild. De förvrängda argumenten framstår på så sätt som absurda och blir lätta att bemöta. De verkliga argumenten låtsas debattören inte ha hört. Motståndaren tvingas då lägga sin energi på att förklara vad den egentligen menar, och hamnar därmed i ett defensivt läge. Halmdockor kan leda till att en debatts fokus fjärmar sig från kärnfrågan.

Tydligt är att många upplever ett behov av att tala om det faktum att Sverige för första gången kammat hem segern i Eurovision Song Contest med en icke-vit artist. Ingen vill dock råka nämna artistens hudfärg, eller – gud förbjude – anklagas för att uttrycka sig stereotypiserande eller slarvigt om hennes ”etnicitet”. Kanske är det därför man så glatt kastar skit på den något klantige Björn Söder, för att på så sätt få chans att indirekt diskutera frågan utan att riskera att själv hamna i skottlinjen? Fenomenet ligger oerhört nära det som kallas proxy-rasism.

Jag skulle föredra att diskutera den faktiska och utbredda strukturella diskrimineringen av icke-vita svenskar framför att lyssna till dessa tämligen ytliga lovprisningar av ”våra fina, duktiga invandrare” och tvivelaktiga påståenden om att ”jag gör inte skillnad på människor utifrån hudfärg”.

Vi vill så gärna att han ska ha kritiserat Loreens etniska bakgrund.

Vi vill kunna peka på det lilla aset och skrika: Aha! Tagen på bar gärning!

Björn Söder vet om det här. Han skrattar oss i ansiktet. Hans twittrande är inte oskyldigt. Han är van att röra sig i tvetydigheterna och smutskastningens värld. Så han provocerar, lockar oss in den.

Och han lyckas. För journalisterna nöjer sig inte med att rapportera om incidenten. Tolkningen är klar och entydig: Björn Söder syftade på Loreens etnicitet. Nu måste därför också Loreen uttala sig om något som egentligen aldrig sades.

Aftonbladet 30/5 2012

Annonser

6 reaktioner på ”Björn Söder uttryckte sig klantigt – men blir bemött med osaklig kritik

  1. Ja om Söder menade att han ville att fler skulle sjunga på svenska, eller inte. Eller om det var rasism mot Loreen. Det återstår vet väl bara Söder just nu. Jag misstänker att det var både ock.

    Men det där med bemötande är intressant. Men bemötande har inte bara med andra enticiteter, kön eller hudfärger att göra utan har även traditionellt haft med tex vilket landskap vi kommer från att göra. Liknande saker du pekar på har skett förr under 1900-talet men när folk från en annan klass eller folk från t.ex. Norrland har visat sig ”duktiga”.

  2. melodifestivalen är en svensk tradition som föddes med televisionen, loreen är svensk och tävlar för sverige – riktigt bra gick det också

  3. Är det ”nedsättande” att bli betraktad som icke svensk? Varje gång vi använder andra nationssbeteckningar så är vi alltså nedsättande? Att säga att HC Andersen var dansk är alltså ett nedsättande tillmäle? Jeanne D’arc var fransyska och Mahatma Ghandi var indier är rena förolämpningar att påstå?

    I Sverige bor det faktiskt några av den typen (Jeanne och Mahatma-typen), kanske inte så stora och kända men de är ledare för någon konflikt i de trakterna bortmot Indien/Asien. Det gjordes en dokumentär om dem på tv. De kämpar för någon sak därborta, jag minns inte exakt vad men kanske är det de där i Aceh eller muslim-gerillan MILF. Någonting är det, någonting etniskt och religiöst osv. Det intressanta är att de bor i Sverige, i landsflykt, men styr fortfarande sin gerilla därborta. Är de svenskar för att de bor i Sverige? Kallar de sig själva svenskar? Det togs inte upp i programmet. De talade inte svenska iallafall.

    Vad gäller Loreen så är hon berb-marockan. Det stod på wikipedia tills häromdagen. Det står också i DN, jag läste en artikel som någon hade snokat upp där Loreen själv kallar sig berb. Håller man koll på att man tillhör ett uråldrigt folk som i modern tid aldrig haft en egen stat, då finns etniciteter. Oavsett vad man sedan ljuger om – eller får order att säga av sina chefer.

    http://www.dn.se/kultur-noje/loreen-vill-vara-som-schwarzenegger–fast-brutta

    ”Jag kommer från Marocko och är berb, ett nomadfolk i norra delen av landet.”

    Det enda nedsättande är att alla dessa fåntrattar och lögnaktiga kräk som kallar sig journalister dagligen får fortsätta ljuga och gnälla och hyckla och häva ur sig all sin vedervärdiga smörja. Många av dem säger ju i ena stunden att det finns inget svenskt folk och vad är etnicitet osv. sedan åker de på konferenser för andra folk där de pratar om dessa folks intressen, både i deras egna etniska stater och dessa folks intressen i andra folks stater.

    Som svensk går jag med på att låtsas att svenskar inte finns först den dagen då andra folk inte längre finns. Så länge andra folk finns, så finns jag också. Om inte annat så enbart på grund av att andra folk finns, jag finns ju som den logiska konsekvensen av att andra folk finns.

  4. Alla dessa komentarer och ändå har ingen sagt något meningsfullt. Jag är Skåning, men jag ser mig som Svensk. Loreen är Berb, men ser sig som svensk. Sist någon sjöng på Svenska i ESC var Jill Johnsson, för över tio år sen. Jag hörde inga dumma kommentarer om att Eric Saade sjöng på Engelska. Eller var det för att han var Svensk och alltså var ursäktad för det? Så skippa allt skitsnack och var glada och stolta för att Loreen gav Sverige en seger.

  5. […] För ett tag sen så uppstod en smärre mediastorm kring ett förfluget yttrande från partisekreterare Söder rörande artisten Loreen. Detta togs till intäkt för en mediekampanj på temat ”SVERIGEDEMOKRATERNA TYCKER INTE ATT LOREEN ÄR SVENSK”, vilket, med tanke på hur vagt Söders yttrande var nog får ses som lite väl krystat. […]

Kommentarer inaktiverade.