Den transparenta trosrörelsen

Häromveckan talade jag med Mymlan om hur fascinerande det varit att följa Livets Ords Europakonferens via twittertaggen #ek10. Aldrig tidigare har en, för de flesta av oss, sluten frikyrkomiljö öppnats upp för samtal och diskussioner på det här sättet.

Bland twittrarna på #ek10 fanns en salig blandning av härligt frälsta troende, nyfikna sökare, skeptiska agnostiker och kritiska ateister. Under konferensveckan var #ek10 länge det mest diskuterade ämnet i den svenska Twitter-sfären, en status som mig veterligen ingen frikyrklig tillställning tidigare uppnått.

Det märktes att Livets Ord satsat på sin onlinenärvaro inför årets konferens. Samtliga möten sändes live på livetsordplay.se och varje dag publicerades ett Youtube-klipp med Ulf Ekman på hans blogg, med länkar via Twitter och Livets Ords Facebook-sida. På Facebook-sidan öppnades även ett diskussionsforum, där besökarna fick möjlighet att ställa frågor som sedan skulle besvaras i Livets Ords webbsändningar.

Livets Ord ska ha en eloge för sina satsningar. De vet hur man skapar uppmärksamhet för sin sak och använder effektivt digitala kanaler för att förmedla sitt budskap. Dessvärre lyckas de inte lika bra när det kommer till interaktion och tvåvägskommunikation, något jag belyst i tidigare inlägg.

I twitterflödet ställdes en rad kritiska frågor, inte minst om skojarpredikanten Benny Hinn, som bjudits in som huvudtalare till konferensen. Livets Ords egna twittrare, med presschefen Magnus Dahlberg och Vd:n Jonathan Ekman i spetsen, hade stundtals svårt att bemöta kritikerna på ett sakligt sätt och blev ibland onödigt defensiva i sina formuleringar.
Världen idags chefredaktör Felicia Svaeren beskyllde oss som framförde kritiken för att söka ”förstöra Ulf Ekmans möjligheter att vara en respekterad andlig ledare”.

Jag har ännu inte sett röken av något svar på de frågor jag ställde i Livets ords diskussionsforum på Facebook, och nu när konferensen är över har man helt sonika plockat bort det.

Kritiken mot Benny Hinn fick stort genomslag och efter lördagens predikan kände sig Ulf Ekman nödd att göra några tillrättalägganden i sin blogg. Där tar han bl a avstånd från Hinns gnosticistiska förkunnelse att människan ”är en ande som har en själ och bor i en kropp”, vilket naturligtvis är glädjande. Dessvärre nämner han inte med ett ord att just denna förkunnelse utgör en av grundpelarna i den s.k. ”framgångsteologin” som var förhärskande på Livets Ord åtminstone under 80- och 90-talet, med inspiration från amerikanska förkunnare som Lester Sumrall, Kenneth Hagin, Kenneth Copeland och John Osteen. Förhoppningsvis innebär Ulf Ekmans förändrade människosyn att han nu är beredd att ge läkaren och bibelläraren Sven Reichmann rätt i sin kritik mot Livets Ords undervisning i den mycket läsvärda boken ”Allt är inte Gud som glimmar” (se särskilt kapitel 2-3).

Transparens, öppenhet och dialog är ledord som ofta lyfts fram inom sociala medier. De digitala kanalerna ger företag och organisationer möjlighet att inte bara kommunicera sitt budskap, utan även ta del av – och inte minst delta i – de diskussioner som förs kring deras produkter och tjänster.

”Tyvärr” innebär öppenheten att inte bara hyllningar och lovord förs fram i ljuset. SJ och Com Hem är exempel på företag som fått utstå svidande kritik i sociala medier. Det är i sådana lägen som en organisations kommunikationsstrategi ställs inför sina svåraste utmaningar. Hur behåller man en öppen och trovärdig dialog med kundkretsen, utan att fastna i onödiga konflikter och flamewars som snarare skadar än stärker varumärket?

PR-experter som Paul Ronge brukar hävda att när man blir ifrågasatt och kritiserad, är den enda fungerande krishanteringen att göra offentlig avbön, pudla, be om ursäkt och dra lärdom av sina misstag. Ändå verkar detta sitta mycket långt inne hos många aktörer, även väletablerade sådana. Apples hantering av kritiken mot deras antennproblem utgör ett färskt exempel.

Den öppenhet som bloggar, Twitter och Facebook erbjuder ritar i grunden om spelplanen för marknadsföring och kommunikation. Idag kan man inte längre föra fram ett förenklat eller grundlöst budskap, och sedan räkna med att få stå oemotsagd. Allt som sägs och utlovas granskas och kommenteras av mottagarna och lika enkelt som det är att predika budskapet, är det att bemöta och kritisera detsamma.

En modern kommunikationsstrategi kan inte bara uppehålla sig kring konsten att föra ut ett budskap till massorna – den måste också innehålla strategier för hur man bemöter kritik och upprättar trovärdighet och långvariga relationer med målgruppen.

Annonser

8 reaktioner på ”Den transparenta trosrörelsen

  1. ”’Tyvärr’ innebär öppenheten att inte bara hyllningar och lovord förs fram i ljuset … Det är i sådana lägen som en organisations kommunikationsstrategi ställs inför sina svåraste utmaningar.”

    Digitala medier med transparens, dialog och flervägskommunikation som ledord sätter företag och organisationer på prov:

    –> Sätter verkligen företag och organisationer sina kunder i första rummet?

    –> Är de villiga att som Paul Ronge och många andra med honom rekommenderar, ”att göra offentlig avbön, pudla, be om ursäkt och dra lärdom av sina misstag” då kritik framförs?

    –> Det vill säga, vad har de för drivkraft – kundnytta eller makt?

    Det är vad som kommer att avgöra loppet framöver. Vem som är mest trovärdig för kunden.

    • Tack för in kommentar, Lars.

      Det jag menar är såklart att Livets Ords sätt att hantera kritik är i allra högsta grad transparent, i och med deras inträde i sociala medier. De verkar tro att de sätter agendan på Internet, på samma sätt som i det egna kyrkorummet, men faktum är att om de inte lär sig att bemöta kritiker på ett sakligt och respektfullt sätt, kommer det att slå tillbaka mot dem själva, då det blir uppenbart att de har lik i garderoben som de helst håller inlåsta och bortglömda.

  2. Jag gjorde dig uppmärksam på att mitt inlägg http://bit.ly/bmbSb1 på Ulf Ekmans blogg nyligen, fastnat i moderationen. Nu idag tog de helt och hållet bort det. Det ironiska är att Ulfs bloggpost handlade om vikten av ärlighet och korten på bordet inom kristenheten 🙂

    http://ulfekman.nu/2010/08/13/sanningar-och-logner/comment-page-1/#comment-11986

    En tamare kommentar som handlar om samma sak släpptes dock igenom nu när Dahlberg kommit tillbaka från semestern och kunde ge ett färdigt svar. Jag tror att de på allvar uppfattar just detta levererande av ett färdigt defensivt svar, som det du kallar för tvåvägskommunikation. Ja, det är sorgligt.

    Du glömde förresten ”kritisk kristen” i kategorierna på twitterflödet.

    • Hoppla! Som av ett ödets ironi fastnade din kommentar i mitt modereringsfilter (förmodligen på grund av bit.ly-länken – jag ska undersöka mina inställningar närmare). 🙂

      Det är alldeles uppenbart att Magnus Dahlberg tror sig åstadkomma något positivt för Livets Ords räkning, med sin selektiva hantering av feedback. Tyvärr skjuter han sig själv och sin uppdragsgivare i foten, eftersom det här märkliga sättet att undvika kritiska röster på knappast stärker Livets Ords trovärdighetsaktier.

      Du har helt rätt – det fanns gott om kritiska kristna i twitterflödet också. Ni utgör en ovärderlig resurs när det gäller att formulera saklig och initierad kritik mot sammanhang som dessa. Att lyssna på ateister som tror sig funnit ett universalargument i frasen ”Gud finns inte” tröttnar man ju ganska snabbt på. 🙂

      Keep up the good fight!

Kommentarer inaktiverade.