RT @OBEYODB: Jag hade valt att provsova sängar. Eller titta på tv. Eller äta. Kan känna hur hora, slav eller arbetslös inte är med på min l… 1 week ago
RT @OBEYODB: Välja det själv.. Man väljer det inte själv. Samhället ger dig alternativ. Hade vi fått välja själv hade alla jobbat i typ god… 1 week ago
RT @OBEYODB: Men så skriver vi aldrig.. Vi skriver söta rubriker: snyft, betalade för sex, stackars gubbe. 1 week ago
RT @OBEYODB: För lets face it. Alla som köper sex betalar för en våldtäkt. Det borde va rubriken: HÖGT UPPSATT POLITIKER BETALADE FÖR ATT V… 1 week ago
RT @OBEYODB: Fast rika är väl vana vid att betala för att människor ska utföra saker för dom. Hushållsarbeten, barnuppfostran, våldtäkt. 1 week ago
RT @OBEYODB: Det måste ju kännas lite märkligt att ha en städerska. Typ betala någon för att vara ens mamma/pappa. 1 week ago
Som härligt frälst tonåring gick jag en period omkring på stan iförd t-shirts med diverse klämkäcka ”kristna budskap”. Ett av dem löd ”Jesus är svaret!”. Förhoppningen var att någon stackars vilsen själ skulle beröras av budskapet och komma fram och vilja tala om tron på Jesus med mig.
Den bästa kommentaren på min ”Jesus är svaret”-tisha fick jag från en inte så frälsningsbenägen klasskompis: ”Jaha – men vad är frågan då?”.
Berättelsen sammanfattar ett av frikyrkans största problem – dess förmåga att svara på frågor som ingen ställer sig. Ett annat stort problem är den generellt låga toleransen för en fri och öppen kritisk debatt i frireligiösa sammanhang.
Bonnke påstås bland annat ha medverkat till att väcka upp en nigeriansk pastor från de döda – inte oväntat under en rad tveksamma omständigheter. Se Benny Hinn och Reinhard Bonnke diskutera det påstådda miraklet i Youtube-klippet nedan:
Till min stora glädje visade det sig att den mycket ödmjuke och insiktsfulle mentalisten och bloggaren Samuel Varg Thunberg fått tidningen Dagens förtroende att bidra som en av flera bloggare med sina intryck från Europakonferensen.
Att Ekman saknar humor och självdistans kommer knappast som en överraskning, men jag har fortfarande inte läst någon officiell förklaring till att Dagen tappade förtroende för Samuel Varg som bloggare. I Samuels blogginlägg resonerar Emanuel Karlsten kring att det kan ha att göra med något slags krav på ”opartiskhet” bland de bloggare Dagen anlitar och att Samuel genom sitt skämt skall ha rubbat förtroendet för hans förmåga att förhålla sig opartisk till konferensen och dess talare.
Kravet på opartiskhet ter sig ännu märkligare när jag läser Dagens Europakonferensblogg och konstaterar att den består av idel partiska lovprisningar – flera skrivna av medlemmar i församlingen Livets Ord.
Rapporteringen från själva mötena är sparsmakad. Det handlar om enstaka sammanfattningar av ämnet för predikan som
Ulf Ekman predikade om att vi alla går igenom prövningar och frestelser och att livet kan vara tufft men att Gud alltid är med oss. Slutpunkten var att förlåta. Ett mycket kraftigt och bra möte
Stefan talade även om att det är otroligt viktigt att vi förtröstar på Gud, inte på någon människa: ”sätt inte din förtröstan till människor, för människor kommer göra dig besviken.
Suzette Hattingh pratade i sin predikan om vikten av den helige andens smörjelse i våra liv och la vikt på att vi alla har den och att Gud säger att vi alla är kungar och präster på samma nivå i hans ögon.
Inga särskilt djuplodande analyser, med andra ord. Faktum är att jag inte ens lyckas hitta ett enda bibelcitat i rapporteringen. Fokus för bloggen ligger snarare på de många kringaktiviteterna: Coffeshakes, lustiga skyltar, modevisning - och naturligtvis – maten.
Det är nu det blir löjligt tydligt var Livets Ord har sina prioriteringar. När församlingsmedlemmen Johannes Fridenström tar upp frågan med Livets Ords presschef Magnus Dahlberg på Twitter faller denne in i det för Livets Ords representanter så klassiska tokförsvaret:
“
Hej @magnusdahlberg . Du fick en fråga för en tid sedan rörande kaffet på #ek11 ?
Indirekt har jag däremot fått svar på huvudfrågan – ”Har Livets Ord ändrat sig?”. Ja, det verkar de ha gjort – i viss mån. Inte till den grad att de är beredda att föra en ödmjuk och försonande dialog om sina många övertramp och kränkningar under 80- och 90-talet, men de tycks ha lämnat mycket av radikalismen bakom sig och sällat sig till raden av småtrötta karismatiska frikyrkor.
Studieförbundet Sensus visade i torsdags den den hoppingivande dokumentären ”For the Bible tells me so”, som skildrar ett antal kristna familjer ur olika samfund, som tvingats ta ställning mot de homofientliga villoläror som präglat deras uppväxt. Filmen finns att beställa på DVD, och den mindre nogräknade hittar den på The Pirate Bay.
Through the experiences of five very normal, very Christian, very American families — including those of former House Majority Leader Richard Gephardt and Episcopal Bishop Gene Robinson — we discover how insightful people of faith handle the realization of having a gay child. Informed by such respected voices as Bishop Desmond Tutu, Harvard’s Peter Gomes, Orthodox Rabbi Steve Greenberg and Reverend Jimmy Creech, FOR THE BIBLE TELLS ME SO offers healing, clarity and understanding to anyone caught in the crosshairs of scripture and sexual identity.
Filmen lyfter på ett ödmjukt och pedagogiskt sätt fram viktiga aspekter av fundamentalistisk bokstavstro och dess oförsonlighet gentemot HBT-personer. Bibeltroende hävdar ofta att skriften skall tolkas och förstås utifrån sitt sammanhang. I sin iver att finna stöd i Bibeln för sina egna föreställningar, missar tyvärr många troende själva att göra just detta.
Fundamentalistisk bibelläsning präglas för det mesta av godtyckliga urval. Trots att man påstår sig ”läsa som det står” och ”tro på hela Bibeln”, lyfter man fram vissa favoritverser och ger dem oproportionelig betydelse, samtidigt som man helt tycks blunda för andra.
Om en man ligger med en annan man som med en kvinna, har de båda gjort något avskyvärt. De skall straffas med döden, skulden för deras död är deras egen.
Här uttalas stränga förbud mot homosexuella praktiker mellan män. I samma kontext uttalas förbud mot att vidröra en kvinna under hennes menstruation, att äta hare, griskött och skaldjur, eller blodiga biffar. I 5:e Moseboken 22:11 uttalas förbud mot plagg som består av både ull och lin. Tack och lov är den sortens ”renlärighet” mycket ovanlig idag, och jag har inte stött på något av dessa förbud bland ”bibeltroende kristna”. Frågan är varför man har skaffat sig en sådan hangup på kärlek mellan personer av samma kön?
Ett annat talande exempel på att förment fundamentalistiska predikanter knappast bekänner sig till hela skriften, är deras förhållningssätt till Lukas 12:33;
Sälj vad ni äger och ge åt de fattiga. Skaffa er en penningpung som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen, dit ingen tjuv kan nå och där ingen mal förstör
Bibeln har använts genom historien för att förtrycka judar, svarta, kvinnor – och nu HBT-personer. Det handlar i grund och botten om rädsla och okunskap. Istället för att förstå och se sig själv i sin nästa, målar man upp en nidbild av denne och utser ”den andre” till ”roten till det onda i världen”, på liknande sätt som Sverigedemokrater och andra rasistiska grupper svartmålar människor och kulturer som är dem främmande. Retoriken underblåser diskriminering, hatbrott och ibland även självmord.
Folk läser Bibeln utan att tänka, tolka och analysera. Vi kan inte tvinga dem att tänka och respektera tillvarons mångfald, men vi kan inskränka deras makt att förtrycka människor i sin omgivning.
Därför oroas jag över situationen för de HBT-personer som växer upp med Livets Ords undervisning och sondmatas med det homofientliga budskapet via dagis, söndagsskola och gymnasium. Borde det inte vara lika orimligt att bedriva HBT-fientliga skolor, som det är oacceptabelt att driva skolor med rasistiska förtecken?
Jag har vid ett flertal tillfällen försökt förmå Livets Ords presschef Magnus Dahlberg och Vd Jonathan Ekman att förklara hur Livets Ords syn på HBT-personer skiljer sig från exempelvis Irans president Ahmadinejads, eller hockeybloggaren Robert Petterssons. Hittills utan något tillfredsställande resultat.