Har Livets Ord ändrat sig?

På lördag brakar Livets Ords Europakonferens igång igen – den 28:e sedan starten 1983. Inledningstalare är den ökände TV-predikanten Benny Hinn, som figurerat i en rad skandaler med koppling till märkliga profetior, tveksamma helandemirakel, ekonomiska oegentligheter, knark och äktenskapstrubbel.

 

De senaste åren har Livets Ord jobbat hårt för att tvätta bort sektstämpeln och närma sig andra kristna kyrkor.
Ulf Ekman säger att han har ändrat sig när det gäller synen på kristna i andra sammanhang och att han numera erkänner Påvens auktoritet som andlig ledare – en omsvängning har han med största sannolikhet funnit inspiration till genom sonen Benjamin Ekman.

Därför är det märkligt att man nu visar sig fullständigt oförstående inför den kritik som riktats mot beslutet att åter låta Benny Hinn predika på Livets Ord. Joachim ”Kolportören” Elsander uttrycker sin besvikelse över att Livets Ord inte istället väljer att ta chansen att visa att man verkligen har ändrat inställning till religiösa överdrifter och tveksam förkunnelse.

Kan Ekmans överslätande inställning till Benny Hinn bero på att han själv inte har gjort upp med sina egna övertramp genom åren? Emanuel Karlsten vädjade i vintras till Ulf Ekman att ta tillfället i akt för att en gång för alla redovisa de handlingar och uttalanden som lett till att många människor kommit till skada som en följd av Livets Ords förkunnelse.

Be Ulf Ekman skriva en bok som heter ‘Förlåt’. Och låt den bara handla om de saker han ångrar, vill be om ursäkt för. Det som gick galet. Låt honom sedan, i de sammanhang det behövs, börja med att be om ursäkt. Han behöver inte raljera för det, men bara slå fast det och hänvisa tillbaka till boken.

Att vilja bli accepterad i en vidare krets än den egna är en sak. Att på allvar förstå och ångra sina överträdelser en annan.

Varje gång Ulf Ekman eller någon annan av Livets Ords ledare blir ifrågasatt, försvarar de sig med att ”ingen är fullkomlig och alla kan göra fel”, vilket naturligtvis är helt korrekt. Problemet är att denna ödmjuka inställning helt saknas i själva ledarstilen. En ofullkomlig ledare kan inte göra anspråk på att ”höra Guds röst” och förvänta sig blind lydnad av åhörarna.

Själv funderar jag över när Livets Ord ska be om ursäkt för följande misstag och övertramp, som gjordes i början av 90-talet:

  • En aggressiv helandeförkunnelse som gick ut på att Gud botar alla sjuka, bara de tror och ber uthålligt. Ansvaret för att ”ta emot” och ”behålla” helandet lades förstås helt och hållet på den sjuke, och någon hjälp att förstå eller acceptera ett uteblivet mirakel visades inte. Istället för att finna tröst och styrka att leva med sjukdomen, uppmanades den sjuke att ”stå i tro för mirakel”. Ibland ända in i döden. Inte ens när Ulf Ekmans egen familj drabbades av ett tragiskt dödsfall i en allvarlig sjukdom, mjukades inställningen till denna förkunnelse upp.
  • För att få fart på församlingens ekonomi, anlitades predikanten John Avanzini, som undervisade i ”Gudomlig ekonomi” – ett sätt att bli kvitt sina skulder och få ordning på sin privatekonomi – genom att öka sitt givande. Underbetalda deltidsarbetande bibelskoleelever uppmanades att offra sina sista korvören på Livets Ords estrad, för att visa att de helt förlitade sig på Guds försorg. Trettio-, sextio- och hundrafaldig utdelning utlovades – från Herren, såklart. Uteblev aktieutdelningen, fanns det säkert synd och otro med i bilden som låg till hinder för Guds välsignelse.
  • Ulf Ekman profeterade vid en nyårskonferens att Raoul Wallenberg skulle släppas ur fångenskapen och ställa sig på Livets Ords plattform och vittna om hur Guds änglar hade befriat honom. Till stöd för detta absurda påstående hänvisade han till Jesaja 51:14. Denna profetia präglade församlingens arbete under lång tid framöver. Barnen ritade teckningar och gjorde musikaler om Raoul Wallenberg, Carola medverkade på en skiva med en hyllning till den antågande hjälten, timmar av böner ägnades dagligen åt Raoul Wallenbergs frisläppande på böneskolan, etc. Inget utrymme fanns för åsikten att karln förmodligen varit död i 50 år.
  • Gud uppmanade Ulf Ekman att samla in en miljard svenska kronor, för att bygga upp en egen stadsdel runt Livets Ords lokaler i Fyrislund i Uppsala. Samtliga fastigheter i området skulle förvärvas, bl a kontorshotellet Kristallen, som skulle komma Guds rike (=Livets Ord) till del. Hela stadsdelen skulle döpas om till ”Livets Ord”.
  • Elever vid Livets Ords kristna skola och gymnasium fick under inga omständigheter ha kärleksrelationer med varandra. De som ertappades ställdes mellan valet att avbryta relationen eller bli relegerade. Korridorvakter bevakade elevernas uppförande utanför klassrummen och förhindrade personer som man ansåg låg i farozonen att vistas i samma utrymmen. Bibelskoleelever som tillbringade natten i samma hus eller lägenhet som någon av motsatt kön blev avstängda. (Homosexuella relationer och samlag på dagtid reglerades inte – kanske för att det var otänkbart?)
  • Särskilda klädkoder gällde för elever vid skolan och bibelskolan. Att bära kepsen bak-och-fram ansågs som ett tecken på upprorsandar. Grova kängor med traktorsula (som var moderna på den tiden) klassades som ”världsliga skor” och ledde till att eleven skickades hem igen. Kvinnor skulle bära kjol som täckte knäskålarna, vilket ledde till att många fick förlänga kjolarna med en extra bred fåll nedtill. Män skulle bära kostym, skjorta och slips – absolut inte jeans. Långt hår på män var också förbjudet. Det fick inte nudda skjortkragen. Alla avvikelser bestraffades som upproriska.
  • Kvinnans roll som underordnad mannen underströks med ibland löjliga uttryck, som när de gifta kvinnorna i kurslitteraturen uppmanades att se till att ställa väckarklockan en halvtimme tidigare, för att hinna stiga upp och sminka sig innan mannen vaknat, så att han skulle slippa se deras fula morgontryne. ”Vilken lada som helst blir snyggare med lite rödfärg”, konstaterade Ulf Ekman.
  • Man talade ofta om att troende var besatta av allsköns demoner – till och med religiösa sådana. Ungdomar som upplevde sexuell attraktion eller ägnade sig åt självtillfredsställelse kallades fram för demonutdrivning.
  • Medlemmar som, trots det hårda klimatet, dristade sig att ifrågasätta den militanta och kärlekslösa förkunnelsen, fick höra att de blivit förmörkade i sina sinnen av djävulen och att de skulle jagas på flykten om de inte omvände sig och underordnade sig den auktoritet som Gud inrättat på Livets Ord. All kritik och ifrågasättande var från djävulen, och ett uttryck för bristande tro.

Vissa av ovannämnda exempel kanske ter sig triviala för en utomstående, men många av oss som tillbringade tonåren i den här miljön blev svårt traumatiserade av det vi upplevde.

Relaterat: Livets Ord saknar förmåga att hantera kritiken

I Facebook-gruppen ”Sektbarn” talar vi om hur det är att ta skada av en frikyrklig uppväxt

Uppdatering: Idag redovisar tidningen Dagen en kritisk granskning av Benny Hinn, med kommentarer från Ulf Ekman. En av talarna på Europakonferensen, Steve Hill, har ställt in sitt besök på grund av en cancerbehandling.

Uppdatering 2: Den kristne trollkarlen Samuel Varg Thunberg jämför på ett initierat och förtjänstfullt sätt Hinns ”mirakler” med trolleri och placebo.

Uppdatering 3: På Dagens ledarsida ställer Håkan Arenius följande viktiga fråga:

…om sådant tolereras hos en huvudtalare i rörelsens viktigaste konferens, tolereras det då också i rörelsen som sådan? Vad betyder det i så fall för omvärldens förtroende för Ulf Ekman och Livets ord?

About these ads

26 thoughts on “Har Livets Ord ändrat sig?

  1. Jag rekommenderar att du läser tidningen Dagens reportage om Benny Hinn idag. Där har du en balanserad behandling av hans bakgrund ock karaktär. Ulf Ekmans reaktion verkar mer nyanserad och sist men inte minst denna våg av stjärnpredikanter i USA verkar gå mot sitt slut och ersättas av något annat.

  2. Tack för era fina kommentarer! Jag kom att tänka på när Ulf Ekman 1992 förklarade att ”rockmusik är från djävulen”. Han bad församlingen om förlåtelse för att de spelat för högljudd musik från scenen och bannlyste distade elgitarrer. Vid körövningarna kunde han dyka upp och skrika ”stek den där låten” (troligtvis för att vissa fyrtaktslåtar påminde honom om Beatles och Deep Purple). Istället skulle vi ”dra ner musik från himlen”. Jerusalems frontfigur Ulf Christiansson försökte, men misslyckades(?). Herregud…

  3. Tack för intressant blogpost!
    En annan sak de körde på rätt hårt på LO var väl skeppa judar med båt till israel
    Om jag har förstått rätt så var de nästn inga som åkte med, men de sades inte o de hela försvann
    Detta någongång tidigt 1990-talet

  4. Uffes sätt att på igårdagens möte dementera den lära man typ lämnat på 90-talet:
    – Du har fått höra mycket här idag, gå hem och läs Bibeln och behåll det som stämmer, det du inte begriper kan du släppa.

    Stort :-)

    • Nja, den där klyschan har han ju använt sig av förr. Hellre än att ta ansvar för den gallimatias som predikas, beskyller han kritiker för att ”inte begripa” och ber dem ”släppa det”, istället för att ifrågasätta och avkräva ansvar. Jämför hur Ulf hanterade Sam och Jane Whaleys galna förkunnelse om att ”kristna är demonbesatta”. Trots att han inbjudit dem att predika, avfärdade han aldrig deras villoläror i klartext, utan nöjde sig med att konstatera att ”så predikar vi inte här”. Lamt, anser jag.

  5. Förvånad över att Ekman erkänner Påven som religiös ledare. Det är en rejäl omsvängning. Så lät det verkligen inte i början på 90 talet!

    Jag skriver verkligen under på varje ord i inlägget! Jättebra skrivet.

    Så länge inte Ekman ber om ursäkt och erkänner sina misstag! Kommer såren att finnas och fler skadas.

  6. Sett till hur omvärlden såg ut är det inte konstigt att LO agerade som de gjorde för 20 år sedan. Väldigt få saker som egentligen är anmärkningsvärda. I ljuset av historien kan det mesta se löjligt ut, men där och då var det helt rätt.

  7. Det finns inget försvar för vare sig kränkningar eller övergrepp. Det är fel och ska inte förekomma. Vare sig då eller nu.

    Jag tror att LO i högre utsträckning befattade sig med sådant tidigare. Ulf har genom åren närmat sig andra kyrkor och hela organisationen med
    honom. Om det är tillräckligt kan alltid diskuteras. Men en förändring har skett.

    Sedan kan tilläggas att många människor blivit sårade av Ulf/LO eller motsvarande. Om de kan förvänta sig något mer förlåt än det han redan sagt vet jag inte. Det är för personligt för att jag ska kunna tycka något om det egentligen.

    Jag känner igen den iver att leva rätt inför sin HERRE. Både från kyrkor och människor. Den ivern kan jag avundas ibland. Men ibland kan den ivern bli för mycket och då övergå till kränkningar eller lagiskhet som vi intern kristna skulle säga. Det är synd.

    • Hej Jacob, och tack för ditt förtydligande.

      Jag blev, som du förstår, ganska upprörd när du antydde att det Livets Ord utsatt mej och många andra för inte var särskilt anmärkningsvärt, utan ”helt rätt”.

      Som jag skriver i inlägget har jag förstått att Ulf Ekman önskar ”komma in i värmen” och vinna förtroende bland kristna i andra sammanhang. Frågan är om detta är möjligt utan att Livets Ord på allvar gör upp med sin smutsiga byk och gör avbön för sina överträdelser?

      Om vi säger att vi är utan synd bedrar vi oss själva, och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.

      1 Johannesbrevet 8-9

      • Tack för en alldeles utmärkt artikel. Jag har själv ingen personlig erfarenhet av LO (har levt mer än 40 år i Svenska Kyrkan), men jag har alltid varit skeptisk till LO i allmähet och till Ulf E i synnerhet. Du har täckt in det mesta, men ytterligare en tveksam sak är att i samtliga tidningsannonser från LO jag har sett under de senaste 10 åren så har Ulf E alltid varit i fokus! Alltid! Det kvittar vad ämnet för annonsen är: Allt ljus på Ulf E. Man kan undra om det är Ulf E eller Kristus som är frälsaren…

  8. Det blir ju definitivt helt fel när förövarna till övergrepp och kränkningar bestämmer att det är dags att ”glömma och gå vidare” (som jag förstått att UE och LO-ledningen uttryckt som sin hållning till det negativa som hände under den tidiga LO-perioden). Det är bara den som utsatts för något som kan bestämma att/om det är dags att ”glömma och gå vidare” (personligen och för egen del tror jag dessutom mer på att gå vidare utan att glömma, men med lärdomar).

    • Jag är helt enig med dig i detta. Att vi som utsatts för övergrepp av olika slag inte delar förövarnas världsbild är ju liksom en del av själva problematiken. Jag har på egen hand bearbetat det jag blev utsatt för i frikyrkan och processen är helt och hållet min egen. Men det hade varit till stor hjälp om jag kunnat föra en respektfull dialog med församlingens företrädare på ett tidigt stadium. Både för dem och för mig, gissar jag.

  9. Sannolikt.

    Jag har försökt formulera en tweet till dig idag, men jag hittar ingen formulering som får plats på 140 tecken. Här är ungefär vad jag ville säga:

    Jag gillar verkligen ditt frikyrkobloggande, och känner igen mig i mycket. Min egen högst brokiga kyrkobakgrund rymmer både pingströrelsen och trosrörelsen (inte LO i Uppsala, dock, men ganska inspirerat därifrån). Har också (haft) en hel del att bearbeta därifrån, i mitt fall kanske mer från pingst än från TR/LO, men ändå. Betydelsefullt med igenkännande.

    • Tack! Jag tror det är ovärderligt att vi som har liknande upplevelser bakom oss kan dela dem med varandra. För mig innebär det ytterligare ett mellanförskap att ha vuxit upp i en delvis fullkomligt stollig idévärld, som ingen utanför de karismatiska frikyrkorna kan relatera till överhuvudtaget, samtidigt som de som finns i kyrkan inte kan förhålla sig till mina tvivel.

      Säg till så snart du är redo att börja använda Facebook. Sektbarngruppen är öppen även för dig. ;)

  10. Ja jag kan bara instämma med dreadnallen! Tack! Själv kommer jag från pingströrselsen och har fått höra diverse väckelse predikanter som har påverkat mig och fått mina föräldrar att använda Gud som någon slags ”vi mot dem där ute”. Allt detta prat som jag har fått höra under uppväxten om ”onda andar” (eller menade de ”onda andra”?) Benny Hinn är ett exempel på hur en ledare använder sig själv för business. Detta videoklipp visar faktiskt hur fanatiska ledare kan hjärntvätta. Vart finns ödmjukhet, lyhördhet, känsla och respekt som andlig ledare när man beter sig på det här sättet? Jag tror Pingströrelsen har blivit goda vänner med Ekman och hans team. De har mer gemensamt i historien och nutiden än vi anar tror jag. Minns Torontoväckelsen på 90: talet som kom till pingströrelsen och rörde om i Grytan. Det var någon ledare därifrån som fick människor att ramla ner på golvet. Flera tusen kunde ligga och skaka på golvet och där var jag mitt i allt det. Det var en upptrissad stämning och ingen visste riktigt vad som hade hänt. Blir rädd när jag tänker på det.

    Jag har växt upp i en sekteristisk familj och även de pingstkyrkor jag mött i Småland har skapat stora sår som jag får brottas med än idag. Idag är jag 34 år och kämpar för att få känna mig 100 % befriad från all dessa domedagspredikningar om sista tiden, demoner och hur man ska kämpa. Tur att jag har gått på psykoterapi. Som gift med en man som inte är uppvuxen i detta har jag också fått kämpa för att bli respekterad bland föräldrar och syskon med deras familjer. De lever ett väldigt tätt liv tillsammans och försöker med alla medel att visa mig att ”det är synd om mig” eller att jag har hamnat fel som inte numera är aktiv i kyrkan och i de sammanhang där dessa stressade kristna finns. Jag har idag hittat en egen tro men den går inte via kyrkan och prediakterna numera. Jag försöker på nätet hitta det jag behöver andligt och framförallt att inte skrämma mig själv och andra med Gud!

    Mina föräldrar lyssnar ständigt på predikanter som Benny Hinn och alla tidningar och media måste ha samma anda för dem. Det finns ingen som helst tolerans för något annat. Det svarta eller vita seendet eller hörandet är där. De tänker inte i stora färgskalor och inte heller de där predikanterna. Fast man har en tro måste man ju försöka se att livet inte är svart eller vitt. De försvarar dessa osunda andliga ledare, men däremot kan man döma människor öppet som man tycker har ”hamnat fel”. Det finns verkligen alla anledningar att undersöka ”hur kan denna ledare säga att det här kommer från Gud”? Vem kan egentligen säga att ”Gud har ett meddelande till dig”. Det måste väl ändå stå mellan mig och Gud och ingen annan! Benny Hinn är ju ett klockrent exempel på noll respekt och ödmjukhet.

    Tack för intressanta tankar och artiklar! Hoppas på mer fortsättning. Det betyder mycket och uppmärksammar viktiga saker som påverkar en människas hela liv.

    /En 34-åring kvinna som idag befriar sig från ”hjärntvätteriet” ifrån frikyrkorna och familjen

    • Tack för att du påminner mig om att vi är många som har liknande bakgrund och brottas med erfarenheter från barndom och uppväxt. När ”Torontovälsignelsen” kom till Stockholm Vineyard besökte jag dem, vilket faktiskt blev mitt första steg bort från kyrkan och tron. Det hade jag aldrig kunnat ana då, men jag är tacksam över att min längtan efter att själv styra över mina tankar och min övertygelse var starkare än de skrämseltaktiker som användes av Livets Ords ledning. :)

      Även du är välkommen att delta i Facebook-gruppen Sektbarn, för oss som har behov av att prata av oss om det här ämnet då och då.

  11. [...] Jag kan inget göra mer än att rösta bort en sån här människofientlig regering. Men jag vill be alla som tänker skänka pengar till Livets Ord eller som skänker dom en tanke om att de är ”jättefina som tar hand om alla stackare…” att läsa det här som är skrivet av en man som växt upp med Livets Ord och farit oerhört illa:  Har Livets Ord ändrat sig? [...]

  12. Jag kan bekräfta att detta är en mycket korrekt beskrivning av livets ord, jag växte upp i församlingen (har gått på dagis grundskola samt bibelskola) mina föräldrar var en av de första medlemmarna i församlingen. Jag har idag tagit mig ur, men det var mycket svårt i början då jag knappt kände till världen utanför församlingen. Jag kan fortfarande efter 7 år utanför känna pressen och stressen från gamla livetsord kontakter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s